Vad är koppning?
Fördelar, effekt och användningsområden

• Mars 3, 2026

Koppning är en behandlingsmetod som används för att minska smärta, öka blodcirkulationen och stödja återhämtning och rehabilitering. Koppning har rötter i traditionell medicin, men används idag både av terapeuter, fysioterapeuter och inom idrottsmedicin.

Vad är koppning?

Koppning är en behandlingsform där man använder koppar för att skapa vakuum på huden. Detta vakuum lyfter huden och den underliggande vävnaden, vilket påverkar blodcirkulation och vävnadsspänning lokalt (Furhad, 2023).

Det finns tre huvudtyper av koppning:

Hur fungerar koppning?

Effekten av kopping forklares gjennom flere mekanismer:

Ökad blodcirkulation

Koppning kan öka det lokala blodflödet, vilket potentiellt förbättrar syretillförsel och metabol aktivitet i vävnaden (Furhad, 2023).

Smärtlindrande effekt

Studier visar att koppning kan påverka smärtupplevelsen genom neurofysiologiska mekanismer och stimulering av det perifera nervsystemet (Rozenfeld & Kalichman, 2016).

Påverkan på bindväv (fascia)

Koppning kan mekaniskt lyfta vävnadslagren och minska restriktioner i fasciala strukturer (Rozenfeld & Kalichman, 2016).

Effekt på inflammation

En systematisk översikt fann indikationer på att koppning kan påverka inflammatoriska processer och därmed minska smärta (Cao, Li & Liu, 2012).

Forskningskvaliteten varierar, och mer forskning av hög kvalitet behövs (Cao et al., 2012).

Koppning mot ryggsmärta och nacksmärta

Koppning används ofta vid kronisk ryggsmärta och nacksmärta.

En systematisk genomgång fann att koppning kan ge måttlig smärtlindring vid kronisk ländryggssmärta (Cao et al., 2012).

En nyare evidenskartläggning publicerad i Frontiers in Neurology visar att koppning har dokumenterad effekt på flera smärtrelaterade tillstånd, särskilt på kort sikt (Wang et al., 2023).

För personer med långvariga ryggbesvär kan koppning vara ett komplement till:

Koppning bör dock inte användas som enda behandling.

Koppning för idrottare

Koppning har blivit särskilt populärt inom idrott. Många idrottare använder koppning för:

• Snabbare återhämtning

• Minskad muskelstelhet

• Ökad rörlighet

• Smärtlindring efter hårda träningspass

Även om koppning inte direkt dokumenterar ökad prestation, tyder forskning på att behandlingen kan minska upplevd smärta och tillfälligt förbättra funktion (Rozenfeld & Kalichman, 2016).

Inom idrottsrehabilitering används koppning ofta tillsammans med:

• Aktiv rehabilitering

• Styrketräning

• Mobilitetsarbete

• Manuell behandling

Koppning för rehabilitering

Inom rehabilitering används koppning som ett komplement till en helhetsbaserad behandling.

Studier indikerar att kombinationen av koppning och annan konservativ behandling kan ge bättre smärtreduktion än enbart standardbehandling i vissa fall (Cao et al., 2012).

Koppning kan därför vara relevant vid:

• Ryggbesvär

• Nacksmärta

• Axelbesvär

• Överbelastningsskador

• Muskelspänningar

Men aktiv rehabilitering och belastningsstyrning är fortfarande grunden i behandlingen.

Är koppning säkert?

Koppning anses vara säkert när det utförs korrekt (Furhad, 2023).

Vanliga reaktioner efter koppning:

• Tillfälliga märken på huden

• Ömhet

• Lokal svullnad

Allvarliga biverkningar är sällsynta.

Sammanfattning: Är koppning effektivt?

Koppning är en behandlingsmetod som kan bidra till smärtlindring, ökad cirkulation och stödja återhämtning.

Forskning visar:

• Måttlig evidens för smärtreduktion

• Positiv effekt på kortsiktig funktion

• Potentiellt användbart i kombination med aktiv rehab

Koppning bör användas som ett komplement, inte som en ersättning för evidensbaserad rehabilitering.

Vanliga frågor om koppning (FAQ)

Vad gör koppning med kroppen?

Koppning ökar lokal blodcirkulation, påverkar bindväv och kan tillfälligt minska smärta.

Är koppning effektivt mot ryggsmärta?

Forskning visar måttlig effekt på kronisk ryggsmärta (Cao et al., 2012).

Hur ofta kan man använda koppning?

Det beror på tillstånd och målsättning, men används ofta 1–2 gånger per vecka under rehabiliteringsfasen.

Källor

Cao, H., Li, X., & Liu, J. (2012). An updated review of the efficacy of cupping therapy. Journal of Traditional and Complementary Medicine, 2(1), 1–10.

Furhad, S. (2023). Cupping therapy. In StatPearls. StatPearls Publishing.

Rozenfeld, E., & Kalichman, L. (2016). New is the well-forgotten old: The use of dry cupping in musculoskeletal medicine. Journal of Bodywork and Movement Therapies, 20(1), 173–178.

Wang, Y., et al. (2023). Mapping the evidence of cupping therapy for pain-related conditions: An evidence mapping review. Frontiers in Neurology, 14, 10640990.

Rehablabs innehåll är endast avsett för informationsändamål. Vår webbplats är inte avsedd att ersätta professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.

Copyright © 2026 REHABLAB